Idag har jag vaknat tidigt, strax efter sju, det måste vara rekord?! Försökte ligga kvar och somna om då natten varit lite jobbig, men lyckades inte somna om då hjärnan är full med massa tankar, så jag face-tajmade med syrran en stund och sen gick jag upp! Så nu har jag varit ute med hunden, ätit frukost och nu sitter jag mest och funderar.
Sitter vid köksfönstret och kikar på min fina porslinsblomma som blommar, visst är den fin?! Solen skiner och jag känner tyvärr bara att jag blir tröttare och tröttare.. Så tråkigt då det är så fint väder! Någon mer som blir tröttare av solen?
Ni som har vuxna barn, kan ni hjälpa mig att förstå att barnen är vuxna nu och att jag inte hela tiden behöver oroa mig över deras beslut, val och pengar?
Varför tänker man så ofta på dem?
Nog för att de är ens barn men ändå!!
Jag saknar min dotter oerhört mycket och vill gärna träffa henne varje dag, men jag förstår att tiden inte alltid räcker till och att hon också vill ha ett eget liv utan mamma!?!?
Ush, så jobbigt det känns idag, man vill bara finnas för dem hela tiden....
Någonstans måste jag bara acceptera att det här är livets naturliga gång!
Att älska kan göra fruktansvärt ont!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar