15 maj 2014

Busy doing nothing...at all..

Idag känner jag för att skriva lite mer om hur jag mått de senaste dagarna.
Jag har haft mycket värk och jag har varit väldigt svag i mina armar och händer, det känns som varenda muskel i kroppen protesterat och huvudet ska vi inte prata om. Huvudvärken sitter som berget och jag har vaknat runt 03-04 med hemsk huvudvärk och nacksmärta. Jag har svårt att sova pga av värken i armarna, nacken och benen. Benen känns tunga och så otroligt ostretchade och oviga som det bara går. Får sträcka på benen och sträcka ut vaderna titt som tätt, det är så jobbigt.
Mina handleder värker och känns otroligt svaga, jag har jättesvårt för att äta eller hålla i en lite tyngre kaffemugg, blir jättetrött och det värker.

Jag gör egentligen ingenting, jag försöker sitta vid datorn för att inte känna mig så ensam här hemma, men samtidigt så är det jobbigt att sitta och glo in i dumburken när man har ont i huvudet och spänner nacken hela tiden. Jag är okoncentrerad, klickar mig fram och ingenstans mest hela tiden, kan inte alls koncentrera mig på något, skulle så gärna vilja sitta med photoshop lite grann och redigera gamla och nya bilder. Det hade varit roligt att lägga ut bilder från att min man och jag träffades som 15 och 16 åringar.. hehehe,.. men ingenting orkar jag koncentrera mig på. Flummar bara runt...

Tröttheten finns konstant mer eller mindre, när det är mindre så försöker jag att inte göra för mycket för jag vet att det blir ett bakslag efteråt och jag hatar denna förbannade trötthet så mycket så jag måste försöka att inte göra så mycket.
När tröttheten är som värst och jag inte kan sova, då vill jag helst av allt dö! ( men ändå inte)

Jag förstår inte hur dagarna kan gå så fort och hur jag någonsin skulle kunna klämma in en hel arbetsdag till mina dagar, fattar inte alls hur folk orkar och hinner med allt?!
Visst är jag avundsjuk på att de orkar, det måste jag säga, men jag får svår ångest när jag tänker på att återgå till arbetet, jag får ångest för att orka eller inte orka.... Det är som att det finns en stor sten i mitt inre som tynger ner mig, men det konstigaste är att jag inte är deprimerad, jag är ledsen emellanåt, frustrerad och ibland vill jag bara ge upp, men jag har verkligen kvar glimten i ögat, om ni förstår vad jag menar?

Varenda steg är tung, varenda samtal dränerar mig på energi och särskilt om jag behöver uträtta något eller hjälpa någon med något... För att jag vill ju fortfarande MASSA SAKER som jag inte kan göra, orkar göra eller bör göra. Så vad jag vill säga med det här inlägget är att jag är trött och har ont mestadels hela tiden, MEN VET NI VAD ? Jag sover något bättre nu för tiden, jag ligger inte vaken flera timmar per natt längre, utan jag vaknar tidigt runt 03-04 i stället och ligger vaken max 2 timmar och sen somnar jag om igen om jag inte har allt för ont i huvudet, oftast är det orsaken till att jag inte kan somna om.... Jag sover alltså lite bättre... Så något positivt måste jag ju skriva också.. :)

Jag gick upp halv tio idag och åt frukost och redan efter promenaden med hunden var jag totalt färdig ( gick bara 1.96km) Vid 12.30 var jag totalt utmattad och huvudvärken brände så illa att jag ville slita huvudet av mig.

Så här sitter jag och är BUSY DOING NOTHING.. Busy doing nothing at all....
Så tråkigt liv jag lever egentligen, tur att jag har en man, dotter, hund och några riktigt fina vänner.

Önskar er en trevlig kväll!



1 kommentar:

Caroline sa...

Skickar dig en styrkekram i allt elände!