28 augusti 2018

Det går verkligen upp och ner

Nu var det riktigt länge sedan jag skrev någonting här igen...
Sedan juni har jag haft riktigt jobbig värk i armarna och nu för några veckor sedan övergick det till värsta spänningsvärken i huvudet och nacken istället.
Undrar lite varför just nu?
Det går verkligen upp och ner med måendet just nu då jag inte förstår mig på smärtan, men jag kämpar vidare. Jag ska på Jobb Borås i september och det känns bra, men ändå så fruktansvärt tufft ( just idag i alla fall ). Skam den som ger sig.
Sommaren har varit fantastisk trots smärtan, då värmen verkligen gjorde gott för min onda kropp.
Vi har åkt en hel del husbil och jag är tacksam över att jag orkar med det, det ger mig lugn och ro att få sitta i vår husbil tillsammans med mannen i mitt liv, bara han och jag. Så härligt!



Dottern och hennes hund var med oss till Kärradal och Öland i år,  tänk att hon fortfarande vill åka med sina gamla föräldrar... så mysigt!
Nu blir det att åka iväg en stund... sen hämta L från jobbet.
PUSS


08 juli 2018

LUNEBURG ställplats för 53 husbilar

Nu är det ett tag sedan jag skrev här igen och jag som hade bestämt mig för att skriva något varje dag. 
Så blev det tyvärr inte pga att jag haft fruktansvärd värk i mina armar ända sen vi var på Makarska Camping och jag tvättade lite kläder för hand.
Efter detta har jag smått blivit tröttare och deppigare.
Jag har försökt att paddla, simma och röra på mig för att distrahera hjärnan från värken, men utan framgång.
När jag får så här sjukt ont så tappar jag mitt fokus totalt på hur och vad jag borde äta. Då blir det på automatik att jag äter vad jag vill. Jag orkar varken prata eller tänka, jag orkar inte planera och välja rätt mat.
Undrar varför det blir så?
Nog om det ... LUNEBURG ÄR FANTASTISKT VACKERT! 
Igår promenerade jag en stund för mig själv i LUNEBURG, vilken fantastiskt fin stad.




Jag hade velat stanna minst en natt till för det fanns så mycket fint att se och uppleva.
Så otroligt mysigt!
Boka in minst 2 dagar här, det är mitt råd till er!

Vi parkerade husbilen på en ställplats som bara låg en kort promenad från centrum. Kostnad 13€ för 24h.
Följ skyltningen mot parkeringen Sülzwiesen, gatan heter Am Bargenturm. 

Nu kör vi mot Burg som också är en fantastiskt liten stad med kullerstensvägar, mysiga restauranger och shopping. Tyvärr åker vi dit på en söndag och då är affärerna stängda. Butiker som säljer alkohol är däremot öppna, det tycker jag är konstigt.?!?
I morgon är vi förmodligen hemma och då får vi äntligen träffa vår dotter och Loke igen efter 3 veckor på resande fot. Härligt!

28 juni 2018

För en stund kände jag lycka...

För en stund kände jag lycka, nästan fullständig lycka och då kom slaget. Slaget om min mammas mående... Jag vet inte hur jag ska tackla motgångar... Jag orkar bara helt enkelt inte! I don’t wanna face it!
Jag blir totalt likgiltig till livet och jag vet inte hur jag ska ta mig vidare, att det aldrig ... då menar jag att det ALDRIG kan ta slut!?
Från lycklig till ... nästan ja ... jag vill inte ens säga det högt! 
Känner mig så liten... otroligt liten... vill inte möta fler motgångar i livet, jag orkar inte! Jag menar det, det blir för mycket! Hur ska jag orka tänka klart igen! Vad hände? Jo, jag fick beskedet att mamma har KOL, mild men ä då KOL ! När ska hon få känna lycka ? Kommer hon någonsin att få känna sig lycklig och tillfreds med livet ? Vi som gått igenom så mycket när jag var liten och allt elände bara fortsätter för henne, varför?
Jag blir rädd, jag vill inte närma mig det som gör ont... Jag orkar inte, jag är rädd att gå sönder, jag kommer att gå i tusen bitar om jag tillåter mig själv att känna, känna lite grann, absolut inte !
Mitt liv har varit fullt av smärta, jag orkar helt enkelt inte! Jag vill orka, men jag orkar inte, för då kommer jag att gå mitt itu! Mitt hjärta brister!
Jag vill inte skriva orden för det gör ont, jag är den som orkar, jag är den som stöttar, det är jag som är stark, men inte längre! Nej, faktiskt inte! Hur mycket än min familj och syskon ogillar att jag inte orkar att ha kontakt, att jag inte orkar träffas så på något sätt måste jag skydda mig själv! Jag är aningen besviken för att människor omkring mig nonchalerat min smärta jag och min man gått igenom när det gäller vår dotter, att vi inte riktigt blivit tagna på allvar när hon inte velat leva längre, när hon skurit sig och självmedicinerat sig ... Jag vet inte vad jag önskar att folk gjort, men lite avlastning hade inte skadat!
Nu känns det bara så fel att njuta av livet... jag får ångest... jag vill dö... Jag vill dö ifrån mina känslor, men jag vill INTE dö ifrån mina käraste!

Plitvice Nationalpark

Idag mår jag mycket bättre, tack och lov!
Tidigt på morgonen 06.50 gick vi upp och gjorde i ordning husbilen för avfärd mot Plitvice Naturpark.
Vi hade otur med vädret så det blev endast A- rundan eftersom Lazy frös och det var något småkyligt.
Kan ni tänka er 11 grader i Kroatien ? 
Det hade jag aldrig kunnat tänka mig, men å andra sidan var vi uppe i bergen, men ändå. 
Det kostar 180kuna per person att komma in och då kan man välja vilka vägar man vill promenera A, B, C, D, E och F. Kortast var A och den tog vi.
Nu i efterhand hade man säkert kunnat gå lite längre trots vädret, men vi är ju lite känsliga i våran familj så vi fick vara lite försiktiga med att blöta ner oss.
Lazy var pigg och glad ett tag, men sen blev hon riktigt trött hon med. Hon skakade av kyla då hon blev så blöt. Stackarn! 
Dessa bilder är oretuscherade, så det ser verkligen it så här om inte ännu vackrare i verkligheten, helt otroligt magiskt var det.
Eftersom jag har lite svårt för att trängas bland folkmassor så skyndade vi oss igenom parken så vi fick lite lugn och ro för oss själva, mm tyvärr även om det regnade fanns det människor överallt.
Jag är så tacksam för att min man orkar med mina påhitt... 
Tacksam, trött och glad har vi nu efter 3 timmars körning landat i Jezevac Camping med havsutsikt, det känns bra.
Med lite mat i magen känns det bra att vila en stund och sen ska jag nog testa att paddla på min paddle board. Får se om jag ens kommer upp på den. Hahah!
Bacon och kycklingsallad ... mums! 
Önskar er en fin kväll!

27 juni 2018

Trogir Old Town

Dagarna går alldeles för fort.
Igår lämnade vi Makarska och åkte till Trogir.
Så otroligt jobbig väg till Camping Rozac.
Smalt som sjutton och man fick vara rädd för att skrapa bilen hela tiden, men det gick bra som tur var.
Jag vaknade med värk och en riktigt jobbig trötthet, så det passade bra att köra en bit igår, men det visade sig att bli en riktigt jobbig inatt så idag är jag inte speciellt utvilad heller. Dimmig i huvudet och värk i armarna. Blä!


Vi tog båten från Camping Rozac till gamla staden i Trogir, Ojojoj så fint det var. Absolut värt ett besök, så det gjorde inte så mycket att jag var trött, jag fick gå på adrenalin istället.







Jag slocknade halv åtta och sov riktigt oroligt hela natten. 
Lazy hade ont i magen och kräktes 2 gånger och ville ut flera gånger på natten. Vi hade tänkt att stanna i Trogir en dag till men då vädret var mulet och rätt kallt  så bestämde vi oss för att åka vidare redan idag. 

24 juni 2018

Makarska riviera

Igår cyklade vi mot centrum och idag cyklade vi mot motsatt håll. Små badvikar överallt, några fulla med nudister och andra med påklädda människor.
På min Instagram har jag lagt ut bilder från igår och några från idag, så vill du se fler bilder så kan du kika in påmin instagram: @Ninis74 .



I morgon tänkte vi ta en tur tillvalen vi var vid för att fota och filma med vår drönare, kanske blir det att paddla på paddle boarden också.





Dagens reflektion: Omsätt vilja i handling. 
Omsätt idéer och strategier i handling. 
Försök att se hur saker och ting kommer att bli.

21 juni 2018

Bröllopsdag i Kroatien - 27 år

Idag är vår 27:e bröllopsdag!
Jag kan inte förstå att det är 27 år sedan vi sa ja till varandra. I nöd och lust, som visat sig vara väldigt mycket nöd, men också lust.
Skulle jag behöva göra om det ... skulle jag både göra om det och inte. Det låter jätte konstigt jag vet, men vi har verkligen gått igenom eld och helvetets lågor.
Jag är tacksam över att vi klarat oss igenom allt helvetiskt och jag kan än idag från mitt hjärta säga att jag fortfarande älskar honom. Det är tur att man inte behöver gå igenom samma saker om och om igen. PUST!
Vi var unga när vi gifte oss och vi har verkligen fått slipas och fogats samman, många människor glider isär i motgångar och det är mycket tråkigt i många äktenskap, men ibland är det nödvändigt.
Oavsett, så är jag otroligt tacksam för det vi har, HAN OCH JAG !



På vår bröllopsdag tittar han på fotbolls-VM och jag sitter och bloggar. Hahah! 
Vi har ätit på restaurang här i Kroatien, solat och badat. Vi firar varje dag !!! 


20 juni 2018

Äntligen framme Makarska

Vi har precis kommit till Makaskar och husbilen står på sin plats. Jag trodde aldrig att jag skulle orka åka hela vägen hit ner, ja eller sitta bredvid min älskade man som kör husbilen, men det gjorde jag!
Känns helt fantastiskt att jag orkat så här långt... WOHOOOO! 
Vi har tagit vårt första dopp och det var säkert 25 grader i vattnet, så himla underbart!



Nu ska vi äta en bit mat och jag har beställt en Ceasarsallad som smakar sjukt gott.