10 januari 2019

Krasch boom trött igen !

TODILOO ! :)
Kan inte säga att jag mår speciellt bra efter Yogan idag.
Huvudvärken kickade igång efter bara 10 minuter och tröttheten blev mer och mer påtaglig. Hur kom detta sig ? Ska försöka blicka tillbaka lite på hur jag mått den senaste tiden och se om jag kan se ett samband.


Jag minns klart och tydligt att den 4:e januari när vi var på kalas fick jag jättejobbig spänningshuvudvärk och jobbiga spänningar i nacken.
Spänningarna och värken höll i sig 3 dagar utan att mediciner hjälpte, så det var riktigt tunga dagar.
Sedan var jag smärtfri i huvudet några dagar, men fick sedan mer värk i nacken och bröstryggen följande dagar. 
Måndagen 7 januari var jag på qigong och det kändes lugnt i kroppen men börjar här känna att jag är aningen speedad och vill mycket igen....den förlamande tröttheten börjar kännas av.


Tisdagen 8 januari är jag hos psykologen och känner mig något pepp och hoppfull, men på kvällen kom enorma dippen. Ledsen, trött, uppgiven.....Orkar inte mer! Två dagar i rad har jag en aktivitet och kraschar hejdlöst pladask på marken?  Är det så här det ska vara?
Igår 9 januari var jag dimmig i hjärnan hela dagen och fruktansvärt trött och rastlös. Gick en långpromenad med Lazy på 1,5h timma, i sakta mak så klart och deckar sedan i soffan och börjar känna mig riktigt irriterad. Grrr!!!


Idag vaknar jag hyfsat pigg och går ut med Lazy vid 08.00 och gör sedan en äggte innan jag ska åka på Yoga.
När jag väl kommer dit är jag helt färdig. Jag vill inte göra övningarna jag vill bara ligga där, helst somna.
Och resten läste ni om i början.
Nu ligger jag här i soffan med rött ansikte, huvudvärk och enorm hjärndimma. Suck!
Igår fick jag även veta att jag har diffusa förkalkningar i bröstryggen, så vi får se vad doktorn säger om det den 22: a januari.


Energidricka och soffläge blev det resten av kvällen.


07 januari 2019

5 första åren fick jag böna och be om en psykolog

Dagen började mycket bättre än vad jag vågade hoppas, tack för det televerket.!
Sandra kommer och lämnar av Loke på morgonen 08.30 och jag piggnar till av hans glada lynne.
Dricker en ägg latte och sedan går vi en sväng till skogen, det blir en kort promenad då jag skulle iväg till psykologen.
Det verkar som att vi ska börja avrunda våra samtal och knyta ihop säcken sakta men säkert.
Vi ska hitta ett datum för avslutning på vår terapitid och det känns AMAZING!
Ja, ni läste rätt ! 
Det känns som att vi kommit en bra bit på vägen och att enda behovet just nu är lite coachning och uppföljning, hur sjukt låter inte det?
Under de 5 första åren fick jag böna och be om att få behålla en och samma psykolog som jag kunde gå regelbundet till.
Jag hade sjukt svårt för att öppna mitt hjärta eftersom jag tidigare fått en ny psykolog eller läkare varje gång, det kändes inte speciellt förtroendegivande.
Nu har jag gått 1,5 år hos Sara och det känns konstigt?!
Hon har funnits kvar... hela vägen... vad hände?
Jag minns att jag i början hade fruktansvärt jobbigt att lita på henne och hade enormt svårt att tro att hon faktiskt skulle stanna kvar på min resa genom mina trauman.
Nu är vi här !
Det känns OVERKLIGT!

Jag får skriva mer en annan dag, då hundarna är helt knasiga... de ska sitta i famnen och på min laptop. Hahahahaa!
På återseende och var rädd om dig !

06 januari 2019

Tänker vara snäll mot mig själv 2019

Mål och drömmar för 2019
Jag tänker inte avge några löften, men jag ska försöka lägga några rimliga mål för det nya året.
Löften innebär en stor risk och en besvikelsen leder ofta till självhat, så jag tänker avstå från nyårslöften och helt enkelt vara lite snällare mot mig själv i år. 


  • Ta hand om mig själv på ett helt nytt sätt
    Försöka unna mig skönhetsbehandlingar och massage när jag når mål som jag satt upp.
  • Lyssna på några bra, positiva poddar på mina längre promenader.
    Om hjärndimman och ljudkänsligheten inte är för påtaglig.
  • Laga mer mat
    Testa nya recept
  • Upptäcka nya intressen.
  • Planera mer.
    If you fail to plan, you plan to fail.
Nu är det ju så att jag lider av min utmattning och min jobbiga värkproblematik, så det är inte så lätt att planera och upptäcka, men jag tänker göra vad jag kan för att må bättre. Jag tänker inte längre tvinga mig själv till aktiviteter som jag egentligen inte orkar eller får jobbiga sviter av, så det här året ska jag verkligen försöka vara snäll mot mig själv.

Mitt år började på akuten

God fortsättning på er allesammans!
Hoppas att 2019 blir ditt bästa år någonsin.
Mitt år började med ett besök på akuten eftersom jag trodde att hjärtat ville lägga av.


Jag fick massa hugg under vänster bröst och hade svårt att andas och prata emellanåt.
Åkte in med ambulans och var på observation i 7 timmar. Alla prover var superbra och EKG-mätningen visade inte heller några tecken på hjärtproblem. Röntgenbilder togs också, men de visade inte heller något.
Så konstigt? Vad var det då?
Läkaren trodde att det kunde vara en början på lungsäcksinflammation då jag varit sjuk en del under november och december månad, så jag fick åka hem igen.
Jag har inte mått riktigt 100% efter detta, men det kan vara ett virus som spökar i kroppen...


 Julen var riktigt lugn med massa god mat. Precis som julen ska vara :)
Nu fokuserar vi på det nya året 2019... 2019 ??? helt otroligt vad tiden går fort.
Vi hörs!




17 december 2018

Influensatider

Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva om, men orken finns tyvärr inte.
Jag har varit sjuk i 2 omgångar, november och nu i december, vilket är mycket ovanligt för mig.
Influensan började hos dottern och nu är jag dålig, IGEN?!?
Älsklingen har klarat sig än så länge och jag hoppas att det förblir så, då han oftast är sjuk uppåt 6-7 veckor när han väl blir sjuk.
Vet inte alls om det beror på att jag börjat med 2 aktiviteter i veckan utöver de psykologsamtal jag går på 1 gång i veckan. ?
Förra veckan var jag en sväng till Ullared och det var helt magiskt att gå där när det inte var så mycket folk, vad jag njöt av att det inte var massa bröt och stök omkring mig när jag skulle få min hjärna att fungera. Brukar reagera väldigt starkt på om det är mycket folk. 
Härligt... alla julklapparna är färdiga.
Nu orkar jag inte skriva mer, så det får bli ett sånt här kort inlägg....


03 december 2018

Att ta hand om sig själv är inte lätt

När jag väl somnade så gick det ju bra att sova ( på 2 propavan ).
Triggerpunkterna gör vansinnigt ont i dag med och jag funderar om det är så nyttigt för mig att gå på Qigongen i morgon?
Jag är verkligen inte den personen som är rädd om mig själv och det är nog dags att verkligen ta tag i detta med att ta hand om sin kropp.
Jag köpte mig en spikmatta igår och nu letar jag efter en skön Yogamatta, vet du någon bra?
Läste någonstans att 8 mm är bäst... hm ?
Söker även en bra triggerpoint boll, men det är så svårt... måste läsa lite om alla dessa olika bollar och mackapärer.
Varför är det så svårt att ta hand om sig själv?
Jag tröttnar typ efter 2 gånger och tycker att jag duger som jag är.. men det handlar ju inte om att duga som man är, utan det handlar om att vilja ta hand om den kropp man fått och sköta om den.
Ush.. vad säger du?
Sen har jag tänkt att jag ska köpa olika oljor och spa produkter så att man kan sköta om sin hud också... Ska kika lite hos FYNDIQ nu, de ska ha billiga grejer för hemma spa. :)


02 december 2018

Svårt att sova

Har så svårt att somna just nu pga smärta i axlarna och huvudet. Orkar helt ärligt inte !!
Tog en runda till övervåningen, men värken släpper inte!!!?!??? :(
Ska på röntgen av bröstrygg och nacke så snart jag får en kallelse, remiss är skickad så nu hoppas jag att det går fort.
Jag vill så gärna vara positiv över min framtid, men just nu är det riktigt jobbigt, I G E N !
När jag har så här ont vill jag bara vara för mig själv... jag vill försvinna så att jag inte belastar andra människor!!!! 
Ska försöka slappna av och blunda en stund så får vi se om jag inte somnar snart ?!! Natti natti !

21 november 2018

Värk, värk, värk....

Förlåt! Det är flera mänader sedan jag skrev något, men jag hoppas att ni följer mig på Instagram.
Jag har börjat på både Yoga och Qigong för att kolla min ork, dvs aktivitetsnivå. Det går tyvärr inte så bra!
Jag började med datakurs som inte alls fungerade som jag ville och nu försöker jag bara slappna av genom olika övningar, men det verkar inte gå så bra det heller!?
Jag har sån fruktansvärt jobbig värk i bröstryggen och axlarna som känns ända upp i nacken och huvudet. Det känns som att jag är övertrött...och har riktigt träningsvärk?!? Förkylningsvärk...Konstant!
Jag bet av en tand för några veckor sedan och det gjorde inte livet lyckligare precis!?
Något som irriterar mig är att jag inte klarar av att ha långt hår eftersom det kräver en hel del omvårdnad, så jag var tvungen emot lin vilja klippa av mig håret.... Nacken och axlarna tar så pass mycket stryk av att jag borstar och tvättar håret ... ! Trodde aldrig att jag skulle klippa mig så kort som jag gjorde ?!?!! 


Det känns skönt nu efteråt, men jag är inte riktigt nöjd ...
Jag skulle så gärna vilja gå på massage men vågar inte!
Är så rädd att värken ska bli värre... 
Skogspromenader och att få umgås med hundar är lycka för mig när det är så här jobbigt ...
Tacksam för dessa underbara Woffisar !


Nä, om jag skulle försöka sova lite nu.... 
Natti natti ! 

24 september 2018

Höstdepression?

Halloj godingar!
Satt och stirrade in i datorn utan att ha lust att göra något alls på nätet, så jag tänkte skriva ner några rader om mitt mående just nu.
Jag har tappat matlusten, är deppig och apatisk. Kroppen känns som en klump på 500 kg.
Tårarna bränner bakom ögonlocken och jag vet inte varför?
Jag vill ingenting, absolut ingenting!
I helgen har jag vilat mer än någonsin... orkar inte vara uppe med denna kropp.
Jag har jobbig hjärtklappning och stickningar i armarna.... illamående... ja, det var väl det.
Snart kommer Loke hit en sväng...


19 september 2018

Då var det dags igen - Panikångest - Flytta utomlands?

Då var det dags igen!
Inte för att jag är förvånad, men lite besviken är jag allt.
Jag som trodde att nu börjar det verkligen att gå åt rätt håll, men icke sa Nicke.

Datakursen i fredags 14 september började väl så där, jag slocknade totalt efter 40 minuter.
Det kan hända att det tar lång tid att anpassa sig, så på fredag ska jag dit igen och hoppas att det går bättre andra gången.

Depressionen har tagit ett grepp om mig igen ( sen måndags) jag har svårt för att känna glädje och motivation, men ändå känner jag att jag vill massor och det skapar panikångest hos mig.
Medicinen har jag tagit regelbundet så det har inget med medicinen att göra, men jag misstänker att HÖSTEN är här. Jag påverkas mer av hösten än jag trott.
Inget känns roligt och jag har tappat matlusten. 
Var på en promenad för en stund sen och ångesten steg i takt med stegen...
ÅNGEST DELUXE kan man säga.

När vi var i Kroatien och Grekland var det helt fantastiskt skönt med värme och värken var inte alls lika påtaglig, men nu ... GÖSTA PETTER... sån skillnad!!
Jag var så peppad innan vi åkte till Kroatien och hade till och med bestämt mig för att ta mig tid till självbejakelse  ( läs om min bubblande iver här ) men det blev inget med det, hjärnan slogs ut totalt, så typiskt!
Vi kikar på alternativt boende till värmen, jag vill till och med flytta till ett varmt land, men hur ska det gå till? 
Har du några förslag?


28 augusti 2018

Det går verkligen upp och ner

Nu var det riktigt länge sedan jag skrev någonting här igen...
Sedan juni har jag haft riktigt jobbig värk i armarna och nu för några veckor sedan övergick det till värsta spänningsvärken i huvudet och nacken istället.
Undrar lite varför just nu?
Det går verkligen upp och ner med måendet just nu då jag inte förstår mig på smärtan, men jag kämpar vidare. Jag ska på Jobb Borås i september och det känns bra, men ändå så fruktansvärt tufft ( just idag i alla fall ). Skam den som ger sig.
Sommaren har varit fantastisk trots smärtan, då värmen verkligen gjorde gott för min onda kropp.
Vi har åkt en hel del husbil och jag är tacksam över att jag orkar med det, det ger mig lugn och ro att få sitta i vår husbil tillsammans med mannen i mitt liv, bara han och jag. Så härligt!



Dottern och hennes hund var med oss till Kärradal och Öland i år,  tänk att hon fortfarande vill åka med sina gamla föräldrar... så mysigt!
Nu blir det att åka iväg en stund... sen hämta L från jobbet.
PUSS


08 juli 2018

LUNEBURG ställplats för 53 husbilar

Nu är det ett tag sedan jag skrev här igen och jag som hade bestämt mig för att skriva något varje dag. 
Så blev det tyvärr inte pga att jag haft fruktansvärd värk i mina armar ända sen vi var på Makarska Camping och jag tvättade lite kläder för hand.
Efter detta har jag smått blivit tröttare och deppigare.
Jag har försökt att paddla, simma och röra på mig för att distrahera hjärnan från värken, men utan framgång.
När jag får så här sjukt ont så tappar jag mitt fokus totalt på hur och vad jag borde äta. Då blir det på automatik att jag äter vad jag vill. Jag orkar varken prata eller tänka, jag orkar inte planera och välja rätt mat.
Undrar varför det blir så?
Nog om det ... LUNEBURG ÄR FANTASTISKT VACKERT! 
Igår promenerade jag en stund för mig själv i LUNEBURG, vilken fantastiskt fin stad.




Jag hade velat stanna minst en natt till för det fanns så mycket fint att se och uppleva.
Så otroligt mysigt!
Boka in minst 2 dagar här, det är mitt råd till er!

Vi parkerade husbilen på en ställplats som bara låg en kort promenad från centrum. Kostnad 13€ för 24h.
Följ skyltningen mot parkeringen Sülzwiesen, gatan heter Am Bargenturm. 

Nu kör vi mot Burg som också är en fantastiskt liten stad med kullerstensvägar, mysiga restauranger och shopping. Tyvärr åker vi dit på en söndag och då är affärerna stängda. Butiker som säljer alkohol är däremot öppna, det tycker jag är konstigt.?!?
I morgon är vi förmodligen hemma och då får vi äntligen träffa vår dotter och Loke igen efter 3 veckor på resande fot. Härligt!

28 juni 2018

För en stund kände jag lycka...

För en stund kände jag lycka, nästan fullständig lycka och då kom slaget. Slaget om min mammas mående... Jag vet inte hur jag ska tackla motgångar... Jag orkar bara helt enkelt inte! I don’t wanna face it!
Jag blir totalt likgiltig till livet och jag vet inte hur jag ska ta mig vidare, att det aldrig ... då menar jag att det ALDRIG kan ta slut!?
Från lycklig till ... nästan ja ... jag vill inte ens säga det högt! 
Känner mig så liten... otroligt liten... vill inte möta fler motgångar i livet, jag orkar inte! Jag menar det, det blir för mycket! Hur ska jag orka tänka klart igen! Vad hände? Jo, jag fick beskedet att mamma har KOL, mild men ä då KOL ! När ska hon få känna lycka ? Kommer hon någonsin att få känna sig lycklig och tillfreds med livet ? Vi som gått igenom så mycket när jag var liten och allt elände bara fortsätter för henne, varför?
Jag blir rädd, jag vill inte närma mig det som gör ont... Jag orkar inte, jag är rädd att gå sönder, jag kommer att gå i tusen bitar om jag tillåter mig själv att känna, känna lite grann, absolut inte !
Mitt liv har varit fullt av smärta, jag orkar helt enkelt inte! Jag vill orka, men jag orkar inte, för då kommer jag att gå mitt itu! Mitt hjärta brister!
Jag vill inte skriva orden för det gör ont, jag är den som orkar, jag är den som stöttar, det är jag som är stark, men inte längre! Nej, faktiskt inte! Hur mycket än min familj och syskon ogillar att jag inte orkar att ha kontakt, att jag inte orkar träffas så på något sätt måste jag skydda mig själv! Jag är aningen besviken för att människor omkring mig nonchalerat min smärta jag och min man gått igenom när det gäller vår dotter, att vi inte riktigt blivit tagna på allvar när hon inte velat leva längre, när hon skurit sig och självmedicinerat sig ... Jag vet inte vad jag önskar att folk gjort, men lite avlastning hade inte skadat!
Nu känns det bara så fel att njuta av livet... jag får ångest... jag vill dö... Jag vill dö ifrån mina känslor, men jag vill INTE dö ifrån mina käraste!

Plitvice Nationalpark

Idag mår jag mycket bättre, tack och lov!
Tidigt på morgonen 06.50 gick vi upp och gjorde i ordning husbilen för avfärd mot Plitvice Naturpark.
Vi hade otur med vädret så det blev endast A- rundan eftersom Lazy frös och det var något småkyligt.
Kan ni tänka er 11 grader i Kroatien ? 
Det hade jag aldrig kunnat tänka mig, men å andra sidan var vi uppe i bergen, men ändå. 
Det kostar 180kuna per person att komma in och då kan man välja vilka vägar man vill promenera A, B, C, D, E och F. Kortast var A och den tog vi.
Nu i efterhand hade man säkert kunnat gå lite längre trots vädret, men vi är ju lite känsliga i våran familj så vi fick vara lite försiktiga med att blöta ner oss.
Lazy var pigg och glad ett tag, men sen blev hon riktigt trött hon med. Hon skakade av kyla då hon blev så blöt. Stackarn! 
Dessa bilder är oretuscherade, så det ser verkligen it så här om inte ännu vackrare i verkligheten, helt otroligt magiskt var det.
Eftersom jag har lite svårt för att trängas bland folkmassor så skyndade vi oss igenom parken så vi fick lite lugn och ro för oss själva, mm tyvärr även om det regnade fanns det människor överallt.
Jag är så tacksam för att min man orkar med mina påhitt... 
Tacksam, trött och glad har vi nu efter 3 timmars körning landat i Jezevac Camping med havsutsikt, det känns bra.
Med lite mat i magen känns det bra att vila en stund och sen ska jag nog testa att paddla på min paddle board. Får se om jag ens kommer upp på den. Hahah!
Bacon och kycklingsallad ... mums! 
Önskar er en fin kväll!

27 juni 2018

Trogir Old Town

Dagarna går alldeles för fort.
Igår lämnade vi Makarska och åkte till Trogir.
Så otroligt jobbig väg till Camping Rozac.
Smalt som sjutton och man fick vara rädd för att skrapa bilen hela tiden, men det gick bra som tur var.
Jag vaknade med värk och en riktigt jobbig trötthet, så det passade bra att köra en bit igår, men det visade sig att bli en riktigt jobbig inatt så idag är jag inte speciellt utvilad heller. Dimmig i huvudet och värk i armarna. Blä!


Vi tog båten från Camping Rozac till gamla staden i Trogir, Ojojoj så fint det var. Absolut värt ett besök, så det gjorde inte så mycket att jag var trött, jag fick gå på adrenalin istället.







Jag slocknade halv åtta och sov riktigt oroligt hela natten. 
Lazy hade ont i magen och kräktes 2 gånger och ville ut flera gånger på natten. Vi hade tänkt att stanna i Trogir en dag till men då vädret var mulet och rätt kallt  så bestämde vi oss för att åka vidare redan idag.