Jag har lite svårt för att anpassa mig just nu, kan inte riktigt förstå, men det ska visst vara rätt vanligt när man "gått in i väggen". Hatar känslan att tappa kontroll, jag är en tjej som gillar att ha kontroll och ordning på det jag gör och säger, ush vad jobbigt!
Träningen känns lite som en plåga nu för tiden, men det är något jag måste göra även om jag skulle känna att jag helst vill lägga mig ner och dö!
Tror att träningen ger mig ny styrka, så det är bara att köra på varannan dag som vanligt!
Idag känner jag att jag lika gärna kunde ligga under jorden, men förnuftet säger att jag kommer att komma igen, en evig kamp! Ett helvete rent ut sagt!
Min man och min dotter är de personer jag lever för just nu, tyvärr är det dem som får lida av att jag är som jag är just nu, trött, orkeslös, förvirrad och förkrossad!!
Har städat idag av ren trots och sedan tränade jag en timme, färdig för idag!
Ja, so what?!
VAD ÄR DET FÖR LIV?!
Tror ändå att det kommer bli bra, jag kommer att ta mig ut detta också..... jag har viljan men inte orken ... Utbränd, trött, förvirrad och hjälplös❤Det går lite för långsamt!
Kramisar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar