30 juli 2014

Polkagris staden

Efter några dagar hemma beger vi oss först mot Gränna, polkagrisstaden.
På vägen uppåt hade jag en ledsen moment i husbilen, jag kunde inte sluta gråta. Saknar den lilla Loke krabaten så otroligt mycket. 
Det har blivit otroligt mycket chips denna sommaren, mycket mer än någonsin. Jag har inte varit sugen på någon mat överhuvudtaget, men CHIPS har jag tryckt i mig... Det är ju semester och man behöver ju salt ;)
Försökte vara lite nyttig och välja bort pommes och istället be om att få kokt potatis till fisken jag åt vid hamnen, men chipsen nu till kvällen har ropat så högt så jag har totalt glömt att jag försökte vara liiiite nyttigare i dag :) heheh!

2 kommentarer:

Piedra sa...

Chipsen ropar högt här också! Och jag lyssnar. Som du säger, man behöver ju salt.
Och du, det är okej att gråta. Humöret går upp och ner, och det bästa är att bara följa med. Inte spjärna emot.
Kram! <3

Piedra sa...

Chipsen ropar högt här också! Och jag lyssnar. Som du säger, man behöver ju salt.
Och du, det är okej att gråta. Humöret går upp och ner, och det bästa är att bara följa med. Inte spjärna emot.
Kram! <3