3 steg framåt 2 steg bakåt - Utmattningssyndrom

Tänkte skriva ner några tankar kring mitt mående den senaste tiden.

Jag trodde ärligt talat att det gick åt rätt håll denna gången, men icke sa Nicke!

Självklart går livet upp och ner och jag försöker se utmattningen i längre perspektiv än så här.

Jag har nu varit sjukskriven i 6 år och det senaste året har känns bättre, men det finns en skörhet hos mig som jag inte har upptäckt tidigare.

Jag är svag, jag är känslig och jag dräneras på energi när det är för mycket omkring mig.

Jobb Borås har varit fantastiska på att hjälpa mig, men det går lite för fort.

Sömnen påverkas och därför blir jag tröttare än vanligt.

Koncentrationsförmågan blir sämre när det är för mycket ljud och prat.

Jag försöker pressa mig framåt, bara så där lite grann... men det går inte så bra.

Jag är tröttare än vanligt och jag sover middag då och då...

Gör Yoga övningar även hemma för att minska på värk och stelhet, men ändå står jag still?!

Kanske är det så att detta kommer att vara min nivå av aktivitet och jobb ett bra tag framöver, vilket jag har jättesvårt att acceptera.

Just nu har jag ett kort avbrott från JB och hoppar på igen om en vecka drygt för att se åt vilket håll vi ska gå. Tanken är ju att vi ska dra in arbetsförmedlingen i detta och öka närvaro ( arbetstid ) till 10 timmar i veckan, detta känns förstås övermäktigt, men man vet aldrig.

3 steg framåt 2 steg bakåt...

Ett steg i taget... förhoppningsvis åt rätt håll.